carolinenågrakgmindre.blogg.se

Här kommer ni att få följa min vardag efter en GBP OP som förändrade mitt liv till det bättre. Lever med 2 "små" trollungar och en "lurvig" man som alla 3 ligger mig varmt och hjärtat!

Veckan som gått..

Kategori: Allmänt

I veckan har det varit en hel del jobb och snowboogieåkning..Barnen och gubben har åkt på en rejäl förkylning. I fredags blev vi bjudna på middag hemma hos mina föräldrar. Nova var nog gladast över middagsvalet..Tacos! Jag fick räkrulle istället vilket jag var glad över! Jag kan inte med att äta taco, det kommer upp innan det ens landat i magen. Igår blev det storhandling av mat så nu är det inte bara lampan som lyser i kyl och frys ;) Eftersom familjen är förkylda så var de inte speciellt sugna på mat fick det bli zuccini/tomatgratäng och en koktkorv till mig och kokt korv med bröd till barnen och tomatsoppa till gubben. Mig gör det i och för sig inget. Jag behöver inte ha lyxigare mat än så ;)
Måste ta bort ändarna både till mig och barnen..Haha!
 
Till lördagsgottis gjorde jag rawfoodbollar till mig :)
 
Imorse såg jag programmet om en liten kämpe från Trosa, lille Alek
Jag kunde inte hålla tårarna borta, vilken kämparglöd! Helt otroligt! Om ni har möjlighet att se detta kanske på playen så gör det!! Önskar att man hade kunskapen att träna mindre barn. Hade mer än gärna hjälpt denna lilla kille!
 
Apropå träning, nästa vecka kan jag sakta men säkert börja syrketräna igen. HOPPAS HOPPAS bara att det går bra! Ska försöka att inte träna för hårt! Det har ju gått 3 månader sedan jag styrketränade!
Och det märks ganska så tydligt :D Men snart kommer bulorna förhoppningsvis upp igen ;)
 
Ska försöka få med kidsen till skridskobanan idag för en liten åktur :) Tror ni de är på??
Skulle behöva städa, men vet ni vad?! Jag skiter i det..Haha!
 
Hoppas ni får en toppen söndag!
 
Kram på er!

Okej eller inte okej?

Kategori: Allmänt

Droger

Tycker ni att det är okej att ta droger?
Tycker ni att vi ska legalisera droger?
 
Jag tycker att det är ett BIG, NONO på båda frågorna! Jag klarar inte av att diskutera droger. Jag blir svart i ögonen och det kokar i mig när man diskuterar droger. Jag blir fullständigt galen på folk som tycker det är okej med droger. Man får självklart tycka och tänka som man vill men att försöka övertyga mig om att det är okej går inte. Jag är benhård med noll tolerans. Och med droger menar jag då dessa preparat som är olagliga ÄN så länge. Hasch, marijuana, cannabis, kokain, amfetamin, heroin och allt vad de nu heter! Det räcker med att jag och en av mina närmsta vänner hade heta diskussioner kring detta. OM han bara hade lyssnat på mig så hade han sluppit fängelse och därefter begravas. Jag saknar honom VARJE dag! Han var en av de bästa vänner man kunde ha! Ställde upp i vått och torrt! Han började med hasch som 13 åring som till slut inte gav honom den rätta kicken som han själv sa. Så det blev tyngre och tyngre "grejer". MEN som han själv sa skulle han aldrig ALDRIG sticka en nål med preparat i sin kropp. Men det spelar ingen roll! Han höll på med annat skit som förstörde hans kropp och knopp totalt! Att se sin nära vän tyna bort p.g.a av detta, det tär på en..Att se på när det snortar in ett vitt pulver i näsan och se hur ögonen rullar i skallen, att se på när de röker nå som de kallade vikingasvamp (gosh vettifaan vad det var för skit) och höra hur paranoida de blev och såg massa saker som inte fanns..Och det sägs att man inte kan hjälpa någon som inte vill bli hjälpt och det stämmer! Jag önskar att du bara hade lyssnat, om jag så hade kunnat banka in det i din skalle! Jag känner ilska, frustration och ledsamhet när jag tänker på hur fin du var som person och bara kastade bort det i ett svart hål! Det lustiga var när dina vänner erbjöd mig dessa preparat så blev du förbannad och gav dig på dem! Du sa skyddade mig från det..Jag var i och för sig stark nog att stå emot och säga nej, hur mycket de än tjatade. Har aldrig och kommer aldrig att ta dessa preparat frivilligt!!
 
Jag hoppas att du vet hur saknad du är!

Ensam är inte alltid stark..

Kategori: Allmänt

Ensam är alltid stark i vissa sammanhang, ja..
Men märker man att någon i sin närhet mår dåligt så finns där som stöd! Sedan finns det ju personer som är som jag duktiga på att lägga på en mask och säga att allt är bra fast det inte är det! Jag är van att klara mig själv att ta mig igenom det jobbiga då jag fått göra det i många år. Jag är van att finnas till för andra och sätta mitt eget mående i andra hand. Nu tror ni säkert att jag skriver detta för att jag själv mår dåligt men så är det icke. Jag mår bättre än jag gjort på länge och det är inget jag bara säger denna gång. Utan denna gången är det om min dotter som har haft det jobbigt i förskolan sedan jullovet tog slut. Första morgonen jag lämnade på fritids gick toppen..Men sedan har det bara eskalerat och blivit jobbigare för henne. Jag har pratat med henne och hon säger att det inte är något som har hänt. Utan hon saknar mig när jag inte är där. Men jag förstod att det måste vara något annat också, för hon älskar att vara på fritids och i skolan annars. Hon har tjatat hela lovet och frågat när skolan och fritids börjar igen. I början på förra veckan tänkte jag att jag måste ta tag i det och fråga hur det går på fritids och i klassen eftersom hon inte vill till storfritids och frågar varje dag vilken tid jag eller farmor kommer och hämtar. Hon ringde till sin farmor och sa till att hon absolut inte får hämta senare än kl 15 för då går de över till storfritids. Pratade då med lillfritids personalen och C sa att Nova är som en svans efter fröknarna. Jag funderade på vad som kunde vara jobbigt för henne och det är nog för att det har varit ledigt länge och lite personalombyte på storfritids och fröknarna höll med. Men i mitten på veckan kröp det fram att Nova tycker det är jobbigt med alla större grabbar på fritids som är högljudda och bråkiga. Och jag frågade henne om de hade varit dumma på henne med det hade dem inte. Nova är en person som lätt tar åt sig och blir ledsen för andras skull. Där kan vi snacka om empati och medkänsla för andra människor. I fredags var jag ledig och jag skjutsade Nova till skolan och hon var glad över att jag skulle komma tidigt och hämta henne. Jag haffade då hennes klassföreståndare och vi satt och pratade med Nova. Och hon berättade även för L vad som är jobbigt. Men både jag och L är överens om att man måste puscha Nova lite för att hon ska våga göra saker som är obehagliga och jobbiga. Att man även som vuxen tycker att vissa saker är obehagligt och jobbigt men att man bara måste göra vissa saker. Och när man tagit sig över den tröskeln så blir man starkare och får mer självförtroende för att man klarat av det. Jag vill ju inte att hon ska sitta fast i sina fröknar och vara med dem. Jag vill att hon ska leka och ha kul med sina kompisar. Och L sa till Nova att hon är en populär tjej och att det är många som vill leka med henne men att de backar för att Nova säger nej och just nu hellre sitter med sina fröknar. Jag är glad att Nova har en sådan underbar klassfröken och fritidsfröknar de är verkligen toppen och man känner att man kan prata med dem och att de förstår!
 
Man vill ju att ens ungar ska må bra och vara glada och ta för sig av vad livet erbjuder! På det planet är Nova och Neo väldigt olika. Nova är mer blyg, osäker i vissa sammanhang och Neo är framåt, pratsam..ja han tar för sig mer. Jag vill hjälpa Nova att vara framåt och öppen med vad hon känner och tycker, få mer skinn på näsan. Men hur ska man som förälder göra?? Man vill ju inte pusha för mycket heller för man vill ju inte att hon ska tycka att det är för jobbigt..Men samtidigt vill jag pusha henne för att hon kommer bli säkrare på sig själv.
 
Jag såg ett program om hur man påverkar sina barn redan från de att de föds. Och jag kan nog hålla med om mycket till viss del..Man älskar sönder det första barnet för att man har tiden. Man är en riktig hönsmamma, man skyddar detta barn alldeles för mycket från allt "ont". -Åh akta det kan du göra illa dig på, -Gör inte så för då kan du göra dig illa m.m. Man gör barnet osäkert på sig själv..
Det andra barnet man får blir lite mer självgående och får utforska saker på ett helt annat sätt då man inte har samma tid som med det första barnet..Men älskar jag det andra barnet mindre för det? Nää absolut inte..Jag älskar mina barn lika mycket!! Man måste låta barnen göra misstag och lära sig av dem så länge de inte är något livshotande de håller på med..
 
Många tankar...
 
Nehej dags och göra sig i ordning för kalas...
 
Ha en underbar söndag!
 
Kram på er!

17 januari, för tre år sedan..

Kategori: Allmänt

För exakt tre år sedan på dagen opererades jag..
Jag hade sökt hjälp för min fetma 10 månader innan..Men jag hade bestämt mig långt innan, ganska snart efter att jag fick min son bestämde jag mig att jag MÅSTE ta tag i min övervikt! Jag måste erkänna för en doktor att jag mår dåligt av min övervikt och erkänna mig besegrad av mig själv, att jag inte klarar av att gå ned i vikt själv! (Eller joo, jag fixade att gå ned i vikt men inte behålla vikten.) Att mitt jävlar anamma inte är så starkt så att det orkar stå emot mina ÄT demoner! Jag är både glad, stolt och överraskad av att jag sökte hjälp. Då jag är en sådan person som ska vara så stark att jag klara allt själv. (en envis jävla finne, rent ut sagt). Jag löser mina problem själv och håller dem för mig själv!
Då 127 kg och idag under 60 kg..
 
Idag har jag tapetserat Novas rum..
Hon fick sin leopardtapet som hon så gärna ville ha. Och neej, jag har inte påverkat henne. Hon hittade den själv och bestämde sig att hon ville ha den.
 
Helgen i överigt kommer nog bli ganska så lugn. Vi ska på kalas på söndag och även åka och titta på golv till barnens rum.
 
Dags och dra sig mot skolan och hämta tösen.
 
Ha en underbar helg!
 
Kram på er!

Helgen...

Kategori: Allmänt

Hittills har helgen varit lugn och skön,
Jag är fortfarande öm i magen, mer idag än igår..Men jag misstänker att satt och spände mig igår när jag slirandes åkte på ljusparty hos min moster igår eftermiddag. "Den där bilen" som ska åka och ploga bort snön låg nog och sov hela dagen igår...Plogbilen...Syntes inte till så långt ögat kan nå...
Partylite, javisst var det fina saker..MEN..Till ett mycket fint pris också..Ville gärna ha en superfin ljushållare som skulle passa perfekt i vårt blivande vardagsrum, men en ljushållare för 400-650 kr? Näe, då blev jag snål..Visst kan jag gå och ge de summorna om det är rejäl size på saken. Men denna ljushållare som jag tittade på var 20 cm hög..Och när jag dessutom inte har sååå fasligt mycket pengar i plånboken efter sjukskrivningen så fick jag avstå. Doftljusen luktade ljuvlig, men det var inte värt pengarna, och när man dessutom får jobbigt med andningen. Jaja, nu lät jag väldigt bitter :O Det var supertrevligt, och jag är glad att jag gick på det. Fick ju ett värmeljus gratis ;)
 
Idag hade jag tänkt att måla färdigt i Novas rum så jag kan tapetsera under nästa helg. (hoppas tapeten kommer under nästa vecka!) Men vi får se hur jag gör, jag har ju hela veckan på mig att måla ;) 
 
Och så till denna "underbara" snö som kom..Jag gillar i regel vinter, snö, pulka/skridskoåkning..Men då ska det var ordentligt plogat på vägar, gångvägar m.m. Och så ska det var 5-10 grader kallt så det ligger kvar. Men nu kom det lite för sent. Man började liksom längta till våren :D Haha!
 
Nehej nu ska jag dricka mitt kaffe och sätta igång en maskin tvätt.
 
Hoppas ni har haft en underbar helg!
 
Kram på er!

Blev inte riktigt som jag hade önskat...

Kategori: Allmänt

I somras blev jag ju tillfrågad om jag ville vara inhoppare (vikarie) på sportsclub på deras gruppass som ni kanske minns att jag skrivit om. Jag fick gå på de olika passen för att prova på de olika passen och se vilka jag skulle kunna tänka mig att vara inhoppare i..Bestämde mig ganska snart vilka pass som passade mig och vilka som inte gjorde det. Men jag ville ha betänketid i och med att jag väntade på operationstid.Jag opererades och skrev ett mail till E på sportsclub att jag nu blivit opererad och att allt gått bra m.m. jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att leda barpump lunchpass och blev otroligt glad av att bli tillfrågad! Vilken chans! Jag ville fundera och fick några dagars betänketid. Det var tvunget att bli klart så snabbt som möjligt då passet skulle sättas i rullning v 2.
 
Frågorna och funderingarna började rulla i skallen, fixar jag det? Klarar jag av att leda pass pga att jag inte direkt gillar att stå i centrum? Fixar jag det så tidigt efter operation? Hur går det med jobbet? Eftersom det är på dagar då jag oftast jobbar och ett fåtal dagar är jag ledig och har barn hemma m.m. Men jag tog kontakt med min chef och hon tyckte ABSOLUT att jag skulle testa. Så jag tackade ja! :) Överlycklig och en rejäl utmaning för mig! 
 
Den 23/12 träffade jag E på sportsclub och vi gick igenom passet och jag fick nycklar och info. Wehoo!
 
Sen kom smällen! :(
 
Nu i veckan startade gruppassen..
I torsdags var första lunchpasset i barpump, jag var sjukt nervös men superlycklig och förväntansfull!
Blandade ihop lite delar i programmet och kunde själv inte visa alla instruktioner pga att jag inte får lyfta tungt eller göra magövningar. Passet var över och jag åkte till jobbet..Kände i magen att det inte riktigt kändes som det skulle..Sen fick jag galet ont! Tog ipren och 2 alvedon i hopp om att det skulle släppa av lite, men icke, åkte hem, hämtade barnen, värken släppte inte av, kom hem och tog en starkare värktablett som jag fick efter operation. Jag la mig på sängen. Efter någon timme kände jag mig lite halvlullig i skallen men jag hade inte ont. Jag beslutade att jag kan inte jobba, åka och köra lunchpass och sedan åka och jobba igen. Det blev för tungt, även fast beslutet var sjukt jobbigt och det tog verkligen emot att maila och säga ifrån när jag fått chansen att göra något jag tycker om! Men jag måste tänka på att jag ska hålla ihop, måste klara av att arbeta i första hand. Huvudet vill så mycket mer än vad kroppen klarar av just nu :/
 
Men jag måste sätta mig i fokus nu och putta ut de där hjärnspökena som skriker till mig att sluta sjåpa mig och köra på som jag gjort förut! Jag är duktig på att pressa mig själv när det är jobbigt och tungt och är väldigt duktig på att kritisera mig själv om jag inte gör bra nog! Jag är inte duktig på att lyssna på kroppen utan kör oftast på tills jag stupar..
Men jag måste intala mig att jag gjorde ett försök och nu måste jag tänka på hälsan, jag vill ju kunna komma tillbaka till där jag var innan operation utan att skada mig själv på vägen..
*MÅSTE SKYNDA LÅNGSAMT!
*MÅSTE LÄRA MIG ATT LYSSNA PÅ KROPPEN, INTE PÅ MINA HJÄRNSPÖKEN!
 
 

Samma visa varje år...Vart tog året vägen?

Kategori: Allmänt

2013..
Jo, men jag måste ändå säga att jag i det stora hela tycker att det varit ett helt okej år..
 

 
Nyårsafton, var en superlugn kväll, på dagen jobbade jag till 15. Sedan åkte jag hem och satte mig i bastun och bara kopplade av en stund innan svärföräldrarna och fästmannens mormor skulle komma. Efter en skön bastu så förberedde jag skagenröran som skulle serveras på en liten toast. Skalade potäter som skulle in i ugnen (hasselbackspotatis) och så gjorde jag en egen het pepparsås. När svärföräldrarna, mormor G kom så började jag rensa fläskfilén som jag skulle fylla. När vi ätit klar förrätten och varmrätten så var det dags för Grevinnan och betjänten igen. (en tradition i fästmannens familj att se den varje år.) När det var klart så gjorde jag marängswiss som barnen önskat till efterrätt. Mormor G hade med sig mjuk pepparkaka och svärmor hade gjort pannacotta. Efter all intagning av mat så spelade vi spel fram till halv tolv så kikade vi på Skansen. Men vad var det för urusla artister där?? Jaja, kl 24.00 skålade vi och sedan gick vi i princip och la oss.
 
 
2014..
Jag hoppas på att det kommer att bli ett toppen år! 
 
Kram på er!

Då var man igång igen..

Kategori: Allmänt

I fredags när jag hämtade barnen så åkte vi hem till deras mormor och morfar. Vi åt middag där och när det var dags att åka hemåt säger Neo att han har ont i magen och mår illa! HUA! Han var väldigt kass i magen och vi får en kräkpåse med oss i bilen. Vi hinner precis in hemma och då kommer den där trevliga uppkastningen! USCH! Magsjuka är nog den största fasan att få tycker jag! Jag har hellre influensan! Visst magsjukan går över fortare MEN jag avskyr att kräkas! På lördagsmorgonen vid fyra vaknar jag av att Nova sitter på toan och säger att hon har ont i magen! Jahapp, då var det hennes tur...Men inga kräkningar från hennes sida så det var skönt!
Vi fick ställa in det bokade julbordet med mina föräldrar och ligga hemma och kurera oss. Så helgen har varit lugn.
 
I måndags så var väckarklockan ställd och den ringde kvart i sex. Bara att kliva upp efter 6 veckors sjukskrivning och göra sig i ordning, väcka barnen och göra i ordning dem för dagis/skola. Sedan styrde jag mot jobbet. Hade en kort arbetsdag 8-14 vilket var ganska så skönt. Det gick bra, men jag kände lite i magen när arbetspasset var påväg mot sitt slut. Och när jag kom hem var jag ganska så svullen. Tur att det blev en mjukstart. Imorgon är det dags att ta sig till jobbet igen för ett längre arbetspass 7.30-16.30 (hur ska det gå?) det kommer säkert gå bra! Ska nog ta med mig min sjukhusgördel och ha på mig den stundtals, kan nog inte ha den hela dagen då jag får skavsår av den på höfterna. På fredag är det ett relativt kort arbetspass 8-15. Sedan är jag ledig i helgen. Och så är det på´t och jobba hela julen.. :D
 
Igår var det dags att besikta bilen! Och det är alltid lika kul!? Men den gick igenom, pärlan svek mig inte denna gången heller ;)
Sedan åkte jag och Neo vidare och skulle köpa lim till renoveringstapeten. Då hittade Neo även en tapet till sitt nya rum. Skönt att det är gjort! Då är det bara Nova ska hitta sin tapet.
På kvällen satte vi på bastun och det var premiär för mig! Så skönt att basta! Jag skulle nog kunna basta varje dag om jag fick! ;) 
 
Idag vaknar jag av att Nova kom ned vid 05 och säger att hon har kräkts...!! Men jag misstänker inte magsjuka då den var en yttepytte liten "fläck" och mest slem. Hon är småsnorig och hostig så det är nog därför. Men jag har ju ett inbokat möte idag klockan 9.30 som jag får ställa in. TRIST, då det är om min nya utmaning! Men jag har skickat ett meddelande till E att jag måste ställa in det. :( Och hoppas på att hon kan en annan dag! Jag är sjukt nervös inför detta och har drömt mardrömmar att jag inte kommer fixa det!?!! Men idag ska vi ta det lugnt och bara vara..
 
Ha en fortsatt bra vecka!
 
Kram på er!
 

Måndag, Tisdag och Onsdag...

Kategori: Allmänt

I måndags tog jag mig till gymmet för lite pw på löpbandet. Det var verkligen skönt att få komma till gymmet och andas in lite svettdoft ;) Har saknat det! :D Jag var bra sugen på att stryrketräna, men jag boxade till hjärnspökarna och gick på bandet. Träffade även på min pt och vi satt och pratade en bra stund. :) På förmiddagen i måndags fick jag ett samtal där av Elin som undrar om jag inte hade lust att hålla i gruppträning (barpump) till våren! Och jag vill verkligen verkligen det!! Nu står jag i ett beslut där jag måste bestämma mig om jag ska ta tjänstledigt 1½ timme varje torsdag och "förlora" pengar för att få göra det jag vill eller tacka nej och stå som inhoppare när någon är sjuk.....Åhh min hjärna kokar av alla funderingar! Min chef är ju dock den bästa av alla som pushar en och stöttar en till att göra det man vill hon tycker absolut att jag ska göra det om jag verkligen vill och så..Det finns alltid möjligthet att jobba extra...
 
Igår skulle jag haft en date med Malin. Men tyvärr blev det inte så då hennes son är sjuk. Så jag följde med svärmor till nyköping. Annars hände det faktiskt inte så mycket igår.
 
Idag tog jag mig till gymmet igen för att röra på mig. Pw på löpbandet med motlut 13 och hastighet 7 i 45 minuter. i slutet sprang jag i 1 min. Hua! :D Men guuh vad skönt det var att få svettas!! Nu blir det snart att plocka upp ren tvätt från ikeakassarna som mannen burit upp på övervåningen. Sedan ska jag förbereda nötfärsspett till middag som ska serveras med bulgursallad.
 
Imorgon är det luciafirande på Neos dagis. Ska bli så mysigt! Han går och sjunger lussesånger här hemma hela tiden. :) Nova kommer inte ha något lussefirande i år. Utan den blir nästa år.
 
I lördags hade svärmor julpyssel kväll hemma hos sig. Mamma och min kusin kom också så det var mysigt.
Decoupage på ikeakartong.
Saker som jag gjort :D
Novas julprinsessa som hon fick lite hjälp med.
Neos pyssel som han fick lite hjälp med. Han tycker dock att han kunde fått lite hår på huvudet. Så vi får väl ordna de :D
 
Nehej, dags att blaska av sig och plocka upp tvätten och ringa frisören..
 
Ha det gott!
 
Kram på er!

1:a advent?

Kategori: Allmänt

Är det verkligen redan första advent? Vart tog tiden vägen? Och vart har julkänslan tagit vägen? Den är verkligen som bortblåst!
 
Igår gick jag som vanligt upp skapligt. Jag satte igång och gjorde risgrynsgröt. Har varit sugen på hemmagjord risgrynsgröt i ett par veckor nu. Men igår fick jag äntligen min kära gröt :D Efter frukosten bestämde jag mig för att ta fram julgardiner och dukar. Men insåg ganska snabbt att det var kaos i mitt gardin/dukskåp! Så jag rev ut alltid och strök det mesta och la in det igen. Så nu är det fint i det skåpet :) När jag fått ordning på det så kom Sandra på en fika och vi satt och pratade en stund. Men jag hade lite svårt att sitta stilla då jag kände att jag ville få klart med julgardiner och stakar innan det skulle skymma, då jag ville hinna med min promenad också. Medan vi satt och pratade skickade mamma sms och fråga om de kunde komma på fika under eftermiddagen. Jag började riva loss sängkläderna och la ut de på vädring. När Sandra hade åkt ringde jag för att höra om jag hann med en promenad innan mamma, pappa och brorsan skulle komma. Så jag hann med en 3 km promenad. När jag kom hem så började jag göra pannkakssmet då jag lovat att jag skulle göra crépes till middag. Medan jag stekte pannkakor så dammade jag och sedan satte jag upp gardiner och la på dukar. När mina föräldrar och min bror hade åkt klev jag upp på övervåningen och slet fram alla adventsljusstakar och ställde dem i fönstren.
Sedan bäddade jag rent och dammsög. (får dammsuga om idag, inte lätt att dammsuga i mörker). Sedan gjorde jag skinkfyllningen till crépesen.
 
Efter middagen var jag totalt slut! Hoppade in i duschen och sedan la jag mig i sängen och glodde på dumburken..Som vanligt?!?
 
Nu till något helt annat, min käre son Neo kom fram till mig när jag låg i sängen igår kväll och frågade om han fick kolla på kort i min mobil. Och självklart fick han det. Så han satt i soffan en bra stund och sedan kommer han fram till mig med telefonen och frågar. -Mamma, vem är det som står bredvid pappa? Det är ju jag svarade jag. -Näää du mamma, du är en lite skojare svarar han då. Och jag tittar frågade på honom och han säger - Du har ju ingen såndär tjockmage. Men det är jag för länge sen svarar jag. - Men mamma, du bara ljuger för mig nu! Säger han och suckar.
Jag kan förstå att han har svårt att tro mig när jag säger att det är jag. Jag minns knappt att jag såg ut sådär för 9 år sedan. Men där var jag ändå "liten" jämfört med vad jag var innan jag opererade mig för snart 3 år sedan. Och sedan till något helt annat, barn är väldigt ärliga och menar inget illa med vad som kommer ut ur deras mun. De vet inte om det sårar att man säger till någon att de har en tjockmage eller något annat som inte är "normalt" enligt dem. Men jag gillar inte att man säger att någon är ful och tjock m.m. Jag har tagit upp detta tidigare i bloggen, att jag försöker lära mina barn att alla ser vi olika ut och det är ens insida som räknas. Så länge man är snäll, omtänksam, och ärligt en utan att vara elak så är man vacker som person oavsett hur man ser ut. Att man inte kan säga till en människa att vad tjock du är, vad ful du är m.m. För man kan bli väldigt ledsen och det sårar personen i fråga när man säger något liknande.
 
Sedan kommer tankarna i skalle...
De kommer kanske fråga mig varför jag inte accepterade att jag var kraftigt överviktig. Och jag gjorde det av en anledning. Jag mådde väldigt dåligt psykiskt, hade som jag tidigare skrivit inte några problem fysiskt då men det hade säkerligen kommit om jag inte gjort något åt min situation. Men jag mådde som sagt psykiskt dåligt, blev hämmad, ville inte gå utanför dörren knappt. Jag valde att ta tag i mitt problem p.g.a mina barn! Jag vill kunna springa omkring och leka kull, vill kunna spela fotboll med dem, vill kunna gå i bikini/baddräkt på badstranden utan att må dåligt, vill kunna göra fysiska aktiviteter över lag utan att känna att jag inte vågar! Jag vill finnas där för mina barn i allt de tar sig an här i livet! Jag anser dock inte att ALLA som är kraftigt överviktiga ska genomföra en GBP operation! För det är inte ALLA överviktiga som mår dåligt av det. Vissa trivs med hur de ser ut. Man ska absolut inte göra en operation för att vissa i samhället inte tycker att det är accepterat att vara överviktig. Man måste vilja själv till 150% och det är inte bara att operera sig och sedan tro att man kan sitta i soffan och gå ned i vikt. Det krävs MYCKET mer än man tror, både psykiskt och fysiskt! Den 17 januari 2014 är det 3 år sedan jag genomgick min operation och jag ångrar mig absolut inte att jag valde att operera mig! Jag tjatar, men det är det bästa JAG gjort! Jag har fått tillbaka mitt liv! Jag har inte legat på latsidan direkt efter den här operationen, när jag fick klartecken från läkaren att jag fick börja motionera så gjorde jag det. Jag började med promenader på 5 km fick inte börja jogga en eftersom jag var tvungen att gå ned några kilo så att knäna inte skulle få sådan belastning. Jag vägde som sagt 102 kg på operationsdagen och hade gått ned 25 kg innan operationsdagen. Så det blev dagliga promenader på 5 km. MInns inte riktigt hur långt efteråt jag började köra intervaller. Jag gick raskt i 5 min, sprang i 1 minut. MItt mål var ju som sagt att kunna springa längre sträckor. Men flåset blir faktiskt bättre ganska snabbt. Jag tar upp detta för att det är en stor risk att man får en massa överflödig hud efter en sådan operation eftersom man går ned så fort, sen beror det ju självfallet på ålder, hur stor man var m.m. och det hjälper ju till att dra åt sig om man tränar iallafall på vissa ställen. I mitt fall så var ju min buk väldigt stor när jag var som störst. Mina armar och ben var inte så stora. Men visst har de minskat i omfång. På vårkanten i år sökte jag mig till vårdcentralen eftersom jag hade väldigt mycket överflödig hud på magen. Den 14 maj var jag på konsultation på KS i solna. Fick ja till att göra en bukplastik. Men jag ville skjuta på det till hösten då jag skulle springa Trosa Stadslopp m.m. När jag kom hem från Cypern så ringde jag och gav klartecken till att de kunde kalla mig närsom. Jag fick ett brev på posten där de skickat mina journaler vidare till St.Görans sjukhus. Jag fick komma din på konsultation och träffade världens underbaraste läkare! Fick även ja av henne! Sedan gick jag till operationsplaneraren och fick en tid efter två veckor alltså 31 oktober i år. De tog bort 2 kg hud sammanlagt. Jag är så glad att den här resan har fått sig ett slut! Och jag har absolut inte haft så ont som jag föreställt mig att jag skulle ha. Nu väntar jag bara på att få klartecken till att få börja träna igen. Promenader är ingen som helst fara, men ingen löpning och styrketräning. Och styrketräningen vet jag att jag inte får klartecken till förrän efter 3 månader efter operation. Men bara jag får komma till gymmet och nöta på löpbandet så är jag glad. :) Bilder kommer jag inte att lägga upp ännu eller om jag ens kommer att lägga upp före/efterbilder. Det återstår att se..
 
Nehej nu vill barnen öppna sina luckor i kalendrarna...
Sedan ska de äta frukost och vi ska åka till mormor och morfar och vidare på kalas..
 
Ha en underbar söndag!
 
Kram på er!
 
 

Såå otippat

Kategori: Allmänt

Nu på morgonen slog jag igång min data för att kolla mailen om jag fått något viktigt. Och det hade jag väl inte..MEN, jag var med i en "tävling" i våras genom sunt liv..Och vet ni! Jag var en av vinnarna, så nästa vecka ska jag försöka ta mig till kommunhuset för att välja ut mitt pris! :) Ingen är gladare än jag! Jag är en sådan person som blir glad om jag vinner en tia på en tialott :D För jag vinner i princip aldrig! 
 
 
Nu i veckan var vi till ögonmottagning i Nyköping med Neo för att kolla hans syn då den lille busen inte ville göra synundersökningen på sin 4 årskontroll i somras. Men det var inga som helst problem att genomföra undersökningen där och han hade inga fel på synen än så länge. Men det vore inte konstigt om någon av barnen fick synfel då både jag och fästmannen har synfel.
 
I torsdags var jag ensam hemma igen..Och jag måste erkänna att jag var HELT slut efter att barnen var hemma i onsdags, hemsk känsla att känna som mamma! Och jag längtar verkligen till att vara på topp igen och orka leka och busa med barnen när vi är lediga men just nu orkar jag bara korta stunder. Jag längtar till jobbet och mina arbetskamrater också! Jag är inte van vid att vara inaktiv. Det är ju en stor kontrast från att ha tränat 6 dgr i veckan till att inte kunna göra något alls i princip. I tisdags var jag till doktorn och blev fortsatt sjukskriven i 2 veckor. :/ Han sa att det finns inget alternativ eftersom jag inte får lyfta ännu och att det troligtvis inte är helt läkt på insidan. Men han sa även att jag ska ta på mig sjukhusgördeln när jag promenerar för att röra på sig är bara bra för läkningen. Så i torsdags morse trängde jag på mig gördeln och gick 5,5 km. Och efteråt hade jag på mig gördeln en stund så att jag inte skulle svullna. Och det kändes bra! :)
 
Igår morse gjorde jag samma sak. Jag trängde i mig i gördel, petade i musik i öronen och snörade på mig skorna. Gick ut i kylan och gick en 5,5 km promenad i kylan. Så skönt!
När jag kom hem så satte jag mig ned och gjorde nya gellack naglar!
Jag kan verkligen rekommendera depends gellack hemmakit! Jag är supernöjd! För har man inte råd att gå till en salong och göra det där så är det här perfekt! Bra julklappstips till alla kvinnor unga som gamla! ;)
 
Barnen fick lite fredagsmys igår och de blev så glada eftersom jag är "snål" på godis och andra sötsaker. :o
 
Nehej, dags att röra i risgrynsgröten..
 
Ha en underbar helg allesammans!
 
Kram på er!

Frustration

Kategori: Allmänt

Innan jag blev sjukskriven så tränade jag 6 dgr av 7..Det blev en stor kontrast från att vara väldigt aktiv till att vara i princip "handikappad" första veckan gick jag ned till postlådan och tillbaka och det tog sin lilla tid ska jag säga er och det är inte många meter till postlådan. Andra veckan började jag gå "lilla rondan" som är max 2 km inte mer, det tog mig 25 min att ta mig runt den korta rundan. Den tredje veckan alltså förra veckan gick jag "halvmilen" det tog nästan en timme! Och efter den rundan fick jag mig en rejäl käftsmäll! Jag svullnade ganska bra efter de korta rundorna jag gick, men efter 5 km:s rundan hade jag ont på högersidan av navelpartiet eftersom jag svullnade ganska bra. I lördags gick jag 3 km på ca 30 min och det gick bra, jag tog på mig min gördel som jag fick efter operationen. Gick samma runda igår och det gick bra. Från att ha sprungit en mil under timmen till att gå 5 km på 1 tim..Ja, det är frustrerande, men jag har genomgått en stor operation och jag försöker att tala mig själv till rätta att det bara är för en tid. Men hjärnspökena är envisa och jävliga..Jag får för mig en massa dumheter! Jag visste att jag skulle få det jobbigt under sjukskrivningen! Men fy sjutton gubbar som mina barn säger, inte trodde jag i min vildaste fantasi att jag skulle vara så sjukt frustrerad över att inte kunna motionera så som jag är van vid..Saknar gymmet, intensepassen, core, barpump och löpning! Gymmet och passen kan jag stryka på en gång, tidigast i februari får jag börja gå på gymmet igen..Hur ska jag stå ut?! Hade jag kunnat jobba och fokusera på annat så hade jag nog kunnat klara av det på ett annat vis, men jobba just nu är uteslutet eftersom jag inte får lyfta tungt! Och inom vården är det mycket tunga lyft. Inte bara de boende utan man ska lyfta drickabackar, blöjkartonger, bära brickor m.m. Men jag saknar att jobba, att göra något vettigt under dagarna! Jag har svårt att sitta stilla, jag ligger i sängen och glor på den där jäkla dumburken, ligger i en kvart sen måste jag röra på mig, småplockar försöker hitta något att göra. Jag lånade en kasse med en massa bra böcker av Karin. Men jag har tyvärr absolut ingen som helst ro att ta mig tid att börja läsa. Har svårt att koncentrera mig i boken. I söndags tittade jag mig i spegeln..Hua! Jäkla trashank! Långt ofärgat hår, gråblek i ansiktet, plitor här och var i fejset, bleka/buskiga ögonbryn, håriga ben m.m. Började operation tillfräschning..
 
Håriga ben..Uäck!
Färgar ögonbryn och fransar..
Ansiktsmask på..
Färgar håret..
Funderar här hemma på om man skulle testa på en ny frisyr..??
Nog gnällt..finns de som har det värre än jag, jag kommer ju tillfriskna så småningom och komma igång..Men tålamod är inte min starka sida..SKYNDA LÅNGSAMT! ;)
 
Igår var tösen hemma från skolan..Öronvärk och halsont..
Bokade en läkartid till henne, och läkaren sa att hon måste ha gått med sin öroninflammation ett tag då det har börjat läka ut av sig själv, så det blev ingen penicillin vilket kan vara skönt..Stålunge?! På både gott och ont..Men de här dagarna har hon nog gråtit för ett helt år, superkänslig..
Jag säger ofta till mina barn att jag älskar dem. När jag sa det i lördags kväll så började hon gråta. Igår när vi lyssnade på julmusik så började hon gråta, för hon tyckte att just den låten var sorglig. Hon grät i helgen för att hon inte kom ihåg vart hon lagt sitt brev till farmor..m.m.
 
Nehej, igår hade jag visst lovat henne att pyssla..I helgen har vi börjat på en saga..
 
Ha en bra Tisdag!
 
Kram på er!
 

Hai hai..

Kategori: Allmänt

Nu är det ett tag sedan jag skrev igen..
Har tappat lusten lite för tillfället..
 
Så vad har hänt den senaste tiden?
 
Jag har opererat mig och är fortfarande sjukskriven, men jag mår väldigt bra och har återhämtat mig. Jag svullnar om magen fortfarande när jag är uppe och grejjar för mycket. Jag får inte lyfta något alls. Och de som känner mig vet att jag har svårt att sitta stilla och bara vara. Men jag gör så gott jag kan. Gör inga tunga saker. Även om jag är galet rastlös och bara vill åka till gymmet och köra ett monsterpass! MEN! NONO! Take it easy.. 
 
Barnen mår relativt bra. Neo ramlade för ett par veckor sedan på förskolan och gjorde illa armbågen, vilket inte kom fram till oss föräldrar utan det var han själv som berättade att han halkat på dagis och slagit i armbågen och blivit väldigt ledsen. Dagen efter kunde han inte lyfta armen och vi åkte in till Huddinge sjukhus för att kolla upp det. Han var rejält svullen och man kunde knappt ta på armbågen. Han röntgades och det var ingen fraktur som tur var. Men de gjorde en kompressionslindning (som åkte av så fort den kom på) och vi fick åka hem med order att vila. En fyra åring som ska vila? Haha! Lättare sagt än gjort. Men det klart att det är bra att han rör armen så länge det inte gör allt för ont. Och nu har han inga besvär. Men nu i veckan hade han ramlat på armbågen igen! Men som tur var inte lika illa denna gången.
 
Nova kom hem i fredags efter skolan och var ledsen. Halsont..Och i morse vaknade hon och klagade på örat. Så nu får mannen vara hemma imorgon igen för att köra henne till vc för att kolla upp det. Vi skojade med henne att hon måste sluta pussa på alla söta pojkar hela tiden. Just nu är det mycket prat om 2 killar som går i 3:an. Och skolkatalogen bläddras det friskt i! Herregud! Jag blir lite rädd, började intresset för pojkar så tidigt när en annan var liten??
 
Är ju så länge sen jag skrev så jag har faktiskt inte så mycket att skriva om..Eller det skulle bli ett milslångt inlägg och jag känner att det är dags att sträcka ut sig i sängen igen..
 
Ha det gott!
 
Kram på er!
 

Har inte haft tid...

Kategori: Allmänt

Nej, jag har helt enkelt inte haft tiden att uppdatera..Har varit helt slut på kvällarna när man kommer hem från jobbet. Har ju som jag tidigare skrivit börjat på en ny avdelning. Och man blir tröttare i skallen då man inte riktigt kommit in i hur de boende vill ha det. Förra veckan fick jag hastigt och lustig ett brev från st.görans sjukhus och var tvungen att ta akut semester. Så för en vecka sedan var jag på besök där och träffade en urtrevlig läkare! Fick även operationstid så nästa vecka blir det av! :) Som jag längtat!
 
Jag har ju varit förkyld ett tag och fick ett psykbryt här hemma och rev som sagt ned tapeten. Jag har i veckan målat väggarna klart och fönsterfodren. Nu är det bara takfodren kvar. Golvlisterna ska vi ju byta ut så de skippar jag att måla. Jag saknar träningen OTROLIGT mycket! Jag börjar få ångest över de..
Jag vet ju att efter operation blir det ingen träning på lääääänge!
 
Nu i veckan blev jag hela 30 år!
Jag hade ju som sagt inte önskat på mig något speciellt. Av svärmor och svärfar fick jag rock of sweden örhängen, nagelkit med nagellack.
Av min karl fick jag rock by sweden halsband
och ett underställ som jag sagt tänkt att jag skulle köpa själv.Sedan fick jag en överraskning på posten av mina kusiner, moster och hennes man.
Ett litet kit med hudkräm m.m.
 
Igår var jag hemma med Neo som är krasslig. Jag passade på att storstäda och ta hand om mig själv, ansiktsmask, färginpackning m.m.
 
Idag har jag varit till autoexperten och bytt däck på min bil. Sedan handlade vi födelsedagspresent till min mamma och även en julklapp men till vem säger jag inte eftersom jag inte vet om den personen läser min blogg :D
 
Vi ska hämta Nova vid tvåtiden och då åker vi sedan till vagnärad hem till mina föräldrar. Ska fira mig och mamma idag. :)
 
Imorgon bitti åker vi i ottan till Ullared. Jag åker med mina föräldrar och min bror. Jag ska handla färdigt alla julklappar då jag inte vet hur mitt tillstånd kommer att vara de närmsta veckorna..Men det ska bli skönt och ha allt klart! :) Hoppas bara att jag hittar det jag ska ha..
 
Nehej nu ska min lilla loppa ha datan. Han ska spela Lego spel..
 
Ha en underbar helg!
 
Kram på er!

1 v på nya avdelningen..

Kategori: Allmänt

Jag var ledig måndag, tisdag denna veckan..Jag fick ett infall här hemma och började riva ned tapeten i vardagsrummet! Jag kan för mitt liv inte förstå hur vi någonsin kunde valt den äckliga tapeten! Men det är ju 10 år sedan vi tapetserade vardagsrummet. Men nu är tapeten riven och jag har målat fönsterfodren vita från träfärgat och det blev direkt mycket fräschare!
Här är tapeten jag vill ha på ena väggen då resten ska vara vitt..MEN, gubben gillar den inte vilket jag förstod när jag hittade den, så det återstår att se vem som får rätt ;P
 
I onsdags var det första arbetsdagen på nya avdelningen och jag kände mig ganska vilse. Och när jag kom hem var jag totalt slut i skallen! Jag somnade 18.45 och sov till 5.30. Helt väck!
Torsdagen gick bättre men jag kände mig fortfarande lite bortkommen.
 
Jag fick ta en akut semesterdag i fredags då jag fick en tid till st.göranssjukhus. Så där var jag i fredags och jag fick en operationstid om 2 veckor! Hinner jag bli av med denna förbannade förkylning!?!?!?!!! Annars blir op.tiden inställd och framflyttad! :S
På kvällen träffades vi arbetskamrater på Statt och firade lite..
Jag blev firad av mina arbetskamrater..
Fick detta fina halsband!
TACK!
 
Igår var jag och min familj till min mosters stuga och firade min kusin och hans plastpappa i efterskott. Riktigt trevlig kväll, var hemma skapligt medan de andra fortsatte att fira! Jag fick present av min moster och hennes familj.
En massa smått och gott! :)
 
Nehej nu ska jag lägga mig på sängen en stund och kurera mig!
 
Ha en bra söndag!
 
KRAM KRAM