Helgen gick förbi i en rasande fart..

En snabb tillbakablick på veckan..

I Måndags och Tisdags var jag och barnen lediga..Eller barnen blev ju inte lediga på tisdagen i och med att de påbörjade sin inskolning, Nova nere vi skolan och Neo på övre plan inne på förskolan.

Båda barnen längtar till hösten..

I Tisdags så lämnade jag barnen på förskolan vid kvart i nio..Jag åkte till gymmet och körde intervallpass på löpbandet och armar/axlar/bröst och mage. Till dagis och hämta barnen. 

 

På Onsdagen blev det lämning samma tid och sedan gymmet igen för intervaller och denna gång köra ben/rumpa + mage. Sedan kvällsjobb och APT.

 

I Torsdags var det jobba och sedan hem och hämta barnen hos sin farmor och farfar, hem och laga mat, natta och sova. älsk åkte på kryssning (konferens) med sitt jobb.

 

I Fredags blev det väckning tidigt eftersom jag började kl 7. Hämtning på dagis och sedan åkte vi till mormor och morfar.

Där blev vi bjudna på tacos. Åkte hemåt vid 19 tiden och då hade älsk nästan precis kommit hem från kryssningen. Vi kikade på let´s dance och sedan slocknade jag som en gris ;)

 

I Lördags morse var jag på gymmet kvart i sju. Intervaller och armar/axlar/bröst och mage.

Hem och åt frukost, sen kom huvudvärken som ett brev på posten.

Låg i sängen mest hela dagen. Färgade ögonbryn och gjorde ansiktsmask för kvällens 30 års firande.

Men jag pallade inte att åka. Så jag fick ställa in och boka in en egen date med Viola. På kvällen blev det "latmat", lördagsgodis och smartare än en femteklassare (jag somnade till prgrammet).

 

Och igår klev jag upp tjugo över sex och var på gymmet kvart i sju. Intervaller och ben/rumpa.

Hem och käka frukost fick morsdagspresent , städa, tvätta, kratta, klippa gräsmattorna. Sen kom regnet :)

 

Igår kväll såg jag ett program på TLC om en kvinna som var modell, var gravid och var livrädd för att föda barn. Hon ville inte föda naturligt! Utan valde att göra kejsarsnitt. (hon hade även placenta i vägen, så hon var glad att det blev kejsarsnitt). Nu kommer moraltanten (läs; bitterfittan) i mig fram. Som första gångs föderska, majgaad ni vet inte vad ni ger er in i genom att välja kejsarsnitt före vaginal födsel. Visst jag kan förstå att man är rädd för smärtan, ja det gör djävulskt ont att föda barn! MEN, det är tamefaan det bästa jag gjort i hela mitt liv att föda vaginalt! Smärtan försvinner i ett nafs när bebisen är ute! Och jag hade ont i murvan efteråt, jag fick en bristning (åderbrock) i ena blygdläppen. Så jag gick som om jag skitit på mig och hade isbindor mellan benen. MEN! Det var det värt! Med andra barnet såg jag verkligen fram emot att få föda igen! Det var det jag såg fram emot, ja och få se bebis också förstås! MEN, jag blev snuvad på kuppen, jag blev tvungen att göra kejsarsnitt. Bebis låg i säte och på tvären. Jag var inte rädd för själva snittet. Allt gick bra! Tills ryggmärgsbedövningen släppte och man skulle kliva ur sängen! Fy faaan! Det är den värsta upplevelsen i smärtväg jag varit med om. Jag föder hellre 100 ungar än och går igenom ett snitt igen! Jag blev "handikappad" och deprimerad på kuppen. Jag kunde inte klä på mig själv nedtill och fick absolut inte lyfta något mer än bebisen. Jag med mitt kontrollbehov blev galen! Amningen fungerade inte, läkaren skrek att jag svalt mitt barn för att han inte gick upp i vikt, jag grinade för jag var en sån dålig mamma som inte kunde amma, hjälpa till hemma, jag kände mig helt enkelt oduglig! Jag fick infektion och hög feber efter några dagar i snittet. En varbildning precis ovanför snittet. Penicillin i 10 dgr. När jag började bli bättre i snittet kom tankarna på att jag såg förjävlig ut! Fet och ful..Jag hade ju fått höra det under graviditeten att jag var så kraftigt överviktig att det var farligt för min hälsa. Men jag hade hur bra värden och blodtryck som helst. Hade inte ont i ryggen eller knäna.Jaja, nog om det. Tjejen i programmet ångrade sig efteråt att hon gjort snitt, nästa gång skulle hon föda vanligt! :) Även om hon var rädd att bli förstörd där nere.

 

Jag vill inte med detta säga att man SKA föda vaginalt, utan jag menar att jag skulle ALDRIG i hela mitt liv välja att bli snittad.

 

Och ja, jag vet att ni nu tänker att jag blivit beviljad bukplastik och att det om något kommer att göra förjävla ont! Men det är ju något jag valt att gå igenom och jag kommer säkert att ångra mig dagarna efter och undra hur i helvete jag kunde utsätta mig för den smärtan. Men jag måste tänka att det är för framtiden. ;P För det är ju inte så att jag kan krysta bort min överflödiga hud på magen, hade det varit så enkelt så hade jag gjort det helst igår.. ;)

 

Tack för mig!

 

Kram